”Vem har rätt till staden?”

Rökförbud i offentliga utomhusmiljöer väcker frågan om vilken betydelse offentliga platser har i samhället. Förbuden signalerar att rökare inte får ta del av dessa allmänna platser, men också att rökare inte är del av allmänheten, skriver Helen Keane.

Förbud med mål att avnormalisera rökning blir allt vanligare i utomhusmiljöer. Marianne Lund skriver att rökares åsikter borde tas i beaktande då kontrollåtgärder som dessa ska diskuteras eftersom det ofta är rökarna själva som ska uppehålla förbuden. Förbuden kräver även etisk utvärdering eftersom det finns marginaliserade grupper i samhället med en hög andel rökare, fortsätter Marianne Lund.

Då man överväger förbud mot rökning i offentliga utomhusmiljöer ställs man inför frågan om vad som är de offentliga utrymmens betydelse. I demokratiska samhällen har de ofta knutits till idéer om medborgarskap, samhälle, jämställdhet och frihet. Men parallellt finns även en strävan till att kontrollera dessa utrymmen och göra dem tillgängliga endast för dem som följer gemensamma regler. Frågan om vilka dessa regler är och vem som får tillgång till dessa platser är klart politisk och bestämmer vem som är en legitim del av samhället.

Med tanke på att grupper med psykisk ohälsa, bostadslösa och arbetslösa har en hög andel rökare riskerar man att minska på mångfalden i det offentliga rummet. Förbuden signalerar att rökare inte får ta del av dessa allmänna platser, men också att rökare inte är del av allmänheten. Allmänhetens åsikter ställs mot rökarnas, en syn som även framgår i Lunds artikel där rökares åsikter om tobakskontroll jämförs med allmänhetens.

De hälsoskadliga effekterna av passiv rökning utomhus har svagt stöd inom forskningen. I en kontext där rökning anses vara en asocial akt blir rökarnas önskan om att få röka på allmänna platser ett tecken på deras själviskhet, medan icke-rökarnas önskan om att inte utsättas för lukter anses vara legitim. Hur dessa två åsikter balanseras färgas starkt av en förutfattad mening om vem som har rätt till staden.

Helen Keane
Research School of Social Sciences, Australian National University

Detta är en redigerad version av Keanes kommentar Denormalisation, Public Space and Smoking Identities publicerad i Nordic Studies on Alcohol and Drugs.

Publicerad 10.10.2016

Senast uppdaterad

2017-11-22

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet