Utmaning att få unga i yrkesläroanstalter i Finland att bli rökfria

På Ett rökfritt Finland 2030-nätverkets seminarium presenterades flera lyckade exempel på rökfria arbetsplatser. En utmaning som flera talare tog upp var ändå hur man ska få unga som går i yrkesläroanstalter att sluta, eller inte alls börja, röka.

Nätverket Ett rökfritt Finland 2030 firade 10 år med ett seminarium i Finlandiahuset i Helsingfors i går. Rökfri arbetsplats – ett gemensamt mål var rubriken för seminariet, som är ett led i kampen om att Finland ska vara rökfritt om tretton år, 2030.

Rökningen har minskat i Finland under de senaste tio åren, både bland unga och vuxna. Bland de unga finns det en klar skillnad mellan dem som går i gymnasiet och de som studerar vid en yrkesläroanstalt då det gäller rökvanor: i gymnasiet röker numera bara drygt 3 procent dagligen, medan motsvarande siffra i yrkesläroanstalterna är 23, enligt den senaste skolundersökningen

Det här var något som Industrifackets ordförande Riku Aalto tog upp då han öppnade seminariet. 
– Det borde riktas mer uppmärksamhet mot yrkesutbildningen, men endast förbud hjälper inte, utan man måste få ned rökningen inom yrkesutbildningen på ett motiverande sätt.

Han drog sig också till minnes hur det var på åttiotalet i bilindustrin då en hel linje stod stilla på grund av att en enda arbetstagare hade rökpaus. Sedan dess har det hänt en hel del inom industrin, det visade de företag som under seminariet presenterade sina rökfria arbetsplatser.

Rökning på jobbet kostar

UPM Suomi har varit en tobaksfri arbetsplats sedan 2013. UPM har flera rökfria fabriker i olika länder, bland annat i England, Skottland, Frankrike och i USA. Verksamhetsmodellen var alltså bekant då ledningen hösten 2012 bestämde sig för att göra arbetsplatsen tobaksfri.

– Ingen ska behöva lida av tobaksrök på sin egen arbetsplats, välmående på arbetsplatsen är viktigt och vi stöder en hälsosam livsstil. Målet är hälsosammare och längre pensionsår, säger Tero Kemppainen, ledande företagsläkare på UPM Kymmene.

En annan morot är pengar. Enligt beräkningar har rökarna 1,5 dag mer sjukfrånvaro än icke-rökarna. I Finland räknar man med att rökningen kostar 2000 till 2500 euro per år för arbetsgivaren, i USA räknar man med upp till 4200 euro per år.

En arbetstagare som röker en ask om dagen spenderar i medeltal 17 arbetsdagar per år på tobakspaus, visar siffror som Kemppainen presenterar. När UPM Finland inledde arbetet mot att bli en rökfri arbetsplats rökte 20 procent av 9000 arbetstagare. 

– Det att du inte får röka på åtta timmar är en ganska stor grej, därför erbjöds allt tänkbart stöd. I början kom det en del negativa reaktioner, men de var egentligen ganska få. Mottagandet var överraskande positivt, och också släktingar och familjemedlemmar till arbetstagarna slutade röka i samband med kampanjen.

Gäller också utomstående

Under en kampanjperiod, mellan oktober 2012 och april 2013, erbjöds det stöd åt dem som ville sluta röka. Kampanjer fördes, information gavs och det var möjligt att delta i en stödgrupp. Receptmediciner ersattes under kampanjperioden för att stöda avvänjningen. Nikotinersättande preparat ersattes dock inte. 

Det finns inte längre några rökplatser på industriområdet, man får endast röka på utsidan av portarna. Man får endas röka på egen tid, man måste alltså stämpla ut sig för att röka. 

– Eftersom industriområdena är flera tiotals hektar stora kan man inte ge sig iväg för att röka utanför portarna. Förbudet gäller alla som jobbar på industriområdet, också utomstående så som entreprenörer.

Också e-cigaretter och pipor är förbjudna. Det finns de som bryter mot förbudet, men det innebär sanktioner. Ingen har ännu fått sparken för att ha rökt på området, men några varningar har delats ut. Också utomstående kan få varningar. Rökning på fel ställe kan ha förödande konsekvenser på grund av exempelvis damm som kan fatta eld.

– Några anmärkningar och varningar på grund av smygrökning delades ut i början, men arbetsgivarens beslut hade ett starkt stöd. Nu delas varningarna och anmärkningarna främst till utomstående arbetskraft som jobbar på området.

Resultatet från det första året var mycket positiva, 45 procent, hade lyckats sluta röka. 

Paroc Group vinnare 2017

Också traktortillverkaren Valtra, som 2014 fick nätverkets pris för bästa rökfria arbetsplats, berättar om goda erfarenheter från verkstadsgolvet. Där minskade rökningen med 21 procent under det första året, och låg på 15 procent året därpå.

Det här året går priset för bästa rökfria arbetsplats till Paroc Group, som tillverkar isoleringsull och har anläggningar i bland annat Finland och Sverige.  Erkännandet går till ett företag som finns i en krävande miljö, som fungerar som föregångare och främjar rökfrihet på arbetsplatsen.

– Det känns fint att också utomstående uppmärksammar det jobb vi gör. Det skulle inte ha lyckats att göra företaget rökfritt på ett eller två år, nu hade vi en övergångsperiod på tre år, och det var bra, säger arbetsskyddschefen Markku Uschanoff.

På Paroc Group har man inte kartlagt hur många som har slutat röka sedan arbetsplatsen blev rökfri i början av det här året, men man räknar med att effekten syns om ett eller två år i form av olika mätare, så som till exempel sjukfrånvaro.

 

Malin Wikström

Publicerad 21.9.2017

Senast uppdaterad

2017-10-19

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet