Svårt jämföra förebyggande metoder

Förebyggande arbete inom skolan har ett starkare vetenskapligt stöd än metoder på många andra arenor. Med det är svårt att jämföra metoder eftersom utvärderingarna inte är standardiserade och ser på olika indikatorer. Bättre jämförbarhet behövs för att beslutsfattare ska kunna fatta giltiga beslut, skriver Elke Emmers.

Missbruk bland minderåriga är ett problem som många praktiker och beslutsfattare konfronteras med, vilket har sporrat utvecklingen av olika förebyggande metoder. De kan tillämpas i skolor eller lokala samhällen, inom familjen eller till och med på flera arenor samtidigt. Metoderna har sina särskilda mål och målgrupper och det stora utbudet kan komplicera det förebyggande arbetet.Vi har utfört en översikt av utvärderingar av förebyggande arbete mot alkohol- och narkotikamissbruk bland minderåriga. Vi hittade nio skolbaserade, fyra familjebaserade och fyra samhällsbaserade översikter av förebyggande arbete, samt två översikter av metoder på flera arenor.

Vår översikt visar att den starkaste evidensen finns inom de skolbaserade preventionsmetoderna, medan metoder på andra arenor inte var lika övertygande. Vi vill däremot inte föreslå att beslutsfattare enbart ska fokusera på metoder inom skolan, utan resultatet beror antagligen på att det har utförts flest utvärderingar inom detta område.

Bristande jämförelse

En fördel med översikter som dessa är att metoder och dess effekter kan jämföras. Vad vi däremot har lagt märke till är att utvärderingarna saknar kvantitativa sammanfattningar och forskare använder en bred variation av indikatorer i sina evalueringar.

Variationen mellan utvärderingar hindrar forskare att dra slutsatser om effekter av metoder. För att förbättra jämförbarheten mellan studier inom förebyggande arbete borde det finnas en överenskommelse om vilka indikatorer som ska användas i evalueringsstudier. En standard som denna föreslogs redan över ett årtionde sedan av Oscar Bukstein och Ken Winters.

Större uppmärksamhet borde riktas mot praktiska processer och tillämpningen av metoder för att svara på frågorna hur, för vem och under vilka omständigheter en metod fungerar.

Vår översikt visar att det finns en konstant positiv effekt av skolbaserade preventionsprogram, men det är svårt att peka på vad den aktiva ingrediensen är. En uppsättning av standardiserade indikatorer skulle göra det möjligt att bättre jämföra resultaten. Det behövs för att kunna göra giltiga och bra rekommendationer i praktiken.

Elke Emmers, 
University of Leuven, Belgien

(Översättning Julius von Wright)
Publicerad 18.6.2015 

Senast uppdaterad

2017-09-18

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet