Stödets form inom Al-Anon

Trots att alkoholmissbruk kan ha negativa följder för missbrukarens närstående så är dessa inte välkända. Närstående upplever ofta att de inte får det stöd och den förståelse de behöver. Al-Anon driver stödgrupper som är öppna till de som lider av närståendes alkoholbruk.Hur stöder närstående varandra under Al-Anon möten?

På Al-Anons möten delar medlemmarna med sig av sina erfarenheter i tur och ordning och det är förbjudet att ge råd eller kommentera någon annans berättelse. Trots att samspel i den bemärkelsen inte hör till mötens innehåll så kan en växelverkan ses i det sociala stödet i gruppen. I vår forskning vill vi ta reda på hur stödet tar sig uttryck och hur kontexten, som till exempel 12-stegs programmet, påverkar förmedlingen av stöd.

Ömsesidigt stöd centralt

Vår forskning identifierar fyra typer av stöd. På möten uttrycks emotionellt, informativt, socialt och självkänsloupplyftande stöd. Det emotionella stödet uttrycks genom förståelse, mod och hopp. Humor används också för att lätta stämningen i diskussioner om svåra ämnen. Förutom det stöd som uttrycks verbalt förekommer det även en typ av icke-verbalt emotionellt stöd. Eftersom kommentering direkt efter talturer är förbjuden uttrycker medlemmarna medkänsla och förståelse genom kroppsspråk, som suckar och nickar.

Det informativa stödet uttrycks bland annat genom lärdomar, livsvisdom och liknelser som hjälper andra att förstå. Direkt rådgivning är enligt programmet inte tillåtet, men medlemmarna föreslår sätt att hantera situationer under sina egna talturer.

Den form av stöd som upplyfter självkänslan uttrycks ofta genom beröm och tacksamhet. Målet är att lätta på skuldkänslor genom att till exempel understryka att ansvaret för alkoholmissbruket inte ligger på den närstående. Det sociala stödet uppmärksammas ofta genom att medlemmar uttrycker uppskattning för gruppen.



I allmänhet verkar möten bilda en välkomnande och ömsesidig atmosfär. Stämningen kan ändå variera under mötens lopp från att vara mycket tung till lätt beroende på vad medlemmarna berättar. Litteraturen kopplad till de tolv stegen som läses i början av träffen färgar kommunikationen inom gruppen. Fokus ligger på att få medlemmarna att dels acceptera sina närståendes alkoholmissbruk och dels acceptera att det är bara brukaren själv som kan ta sig ur sitt missbruk.

Något som är särskilt intressant i vårt material är att stöd ges, tas och bes om på en och samma gång. Då medlemmarna delar med sig av sina erfarenheter, kan han eller hon samtidigt visa förståelse för den som pratade innan och samtidigt be om stöd för sin egen situation. Lyssnarna förmedlar ett icke-verbalt stöd till den som berättar, samtidigt som de själva mottar stöd från berättaren. Kommunikationen är alltså betydligt mer komplicerad än en form av envägskommunikation.

Det rätta stödet för en närstående?

Stödgruppernas möten innehåller element som tidigare forskning har bevisat att förbättrar det ömsesidiga stödet. Bra stöd är artigt och förolämpar inte. Det innehåller inte komplicerade råd, stöder mottagarens egen process och sker i sådant utrymme där mottagaren känner sig säker. Forskning om socialt stöd visar att det är klokt att undvika råd under mötet, eftersom det kan leda till sårade känslor. Det emotionella stödet som binder ihop möten har också visat sig vara den mest efterfrågade formen av stöd. Det emotionella stödet är särskilt efterfrågat om mottagaren inte själv kan lösa problemet. Närståendes alkoholproblem är enligt 12-stegsprogrammet just ett sådant problem. Under Al-Anons möten fokuserar de närstående på det som de själva enligt programmet kan påverka, alltså det egna välmåendet.

Venla Kuuluvainen, forskare vid Tammerfors universitet 

Pekka Isotalus, professor vid Tammerfors universitet

(Översättning Julius von Wright)

Publicerad 9.1.2014

 

 

Senast uppdaterad

2017-11-22

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet