Ruskonsulenten når det dolda alkoholbruket

Stavanger sjukhus har sedan 2010 haft två ruskonsulenter som är anställda med en enda uppgift – att diskutera riskfyllt alkohol- eller drogbruk med patienter som blir inskrivna på somatiska avdelningar. På sju år har antalet samtal ökat tiofaldigt och nu har flera andra sjukhus i Norge startat liknande verksamheter.

Upp till var femte patient som blir inskriven på Stavangers Universitets sjukhus behöver vård för sjukdomar eller symtom som är alkoholrelaterade. Det kan handla om att man fallit medan man är berusad, om hjärt- eller kärlsjukdomar eller om epileptiska anfall. Om man kan uppmärksamma patienternas riskfyllda alkoholbruk kan det försnabba tillfriskningen och hindra att sjukdomarna utvecklar sig. Lösningen kan vara så enkel som att minska alkoholbruket.

Vid Stavangers Universitetssjukhus jobbar Hege Tvedt tillsammans med sin kollega Nathalie Idsøe som alkohol- och drogsjuksköterskor, ruskonsulenter på norska. Tvedt har en bakgrund som socionom och Idsøe som sjuksköterska inom alkohol- och drogfältet. De är båda anställda på heltid för att samtala med patienter som har ett riskfyllt alkoholbruk.

Sjukvårdspersonalen identifierar, ruskonsulenten ingriper

Upplägget är enkelt. Avdelningspersonalen, det vill säga läkarna och sjuksköterskorna, identifierar patienter som kan har ett riskfyllt alkoholbruk– illegala droger hör också till ruskonsulenternas område men de flesta fall är alkoholrelaterade – och hänvisar dem vid behov till en ruskonsulent som sätter sig ner och pratar med patienten.

– En viktig del av arbetet är att läkaren gör patienten uppmärksam på alkoholbruket. Om patienten kommer in med alkohol i blodet så måste läkaren ta det i beaktande och det ger en anledning att hänvisa till ruskonsulenten, säger Tvedt.

Alkohol är ett känsligt tema att ta upp. Det omgärdas av ett stigma som lätt kan förstärkas av hur patienterna blir bemötta.

– För några låter det som att man anses ha ett stort alkoholproblem då man hänvisas till oss. Det beror väldigt mycket på hur läkaren tar upp ämnet. Frågar de om patienten har lust att prata med en konsulent, så säger många nej. Det är ingen som har lust att prata med en okänd personom ett sådant tema.


De som har ett dolt riskbruk har kanske aldrig fått prata med hälsovårdspersonal om alkohol. Det är lättare att nå någon i ett tidigt skede än någon som druckit i 30 år. Därför är det viktigt med tidiga interventioner.


Tvedt betonar hur viktigt det är att patienten själv känner att ett samtal med ruskonsulenten är relevant för hälsan. Det är viktigt att läkarna hänvisar till patientens hälsotillstånd då de tar upp frågan om alkohol, så att patienten ser nyttan i samtalet.

Ruskonsulenterna har informationstillfällen med nya läkare två gånger om året för att informera om sitt arbete. Antalet patienter som hänvisas till ruskonsulenterna har ökat tiofaldigt sedan tjänsten inleddes som försök 2008 – siffran har stigit från ett 80-tal till över 750 år 2015.

Hänvisningarna kommer från allt fler avdelningar och symtomen bland dem som hänvisas har breddats.

– Tidigare berodde hänvisningarna på tydliga alkoholrelaterade diagnoser, som alkoholförgiftning, abstinens eller delirium. Men nu beror allt fler på indirekta diagnoser, som bröstsmärtor, kramper eller olycksfall i berusat tillstånd, säger Tvedt.

Det är just det som har varit huvudmålet med ruskonsulenttjänsten – att nå det dolda alkoholbruket. En person med ett tydligt beroende är lätt att identifiera, men då det gäller skadligt eller riskfyllt bruk så kan det vara svårare att se problemen som kan uppstå på grund av alkohol.

– De som har ett dolt bruk har kanske aldrig fått prata med hälsovårdspersonal om alkohol. Det är lättare att nå någon i ett tidigt skede än någon som druckit i 30 år. Därför är det viktigt med tidiga interventioner.

Tvedt och Idsøe har inte sitt kontor på själva sjukhuset, dels på grund av att avdelningarna är utspridda över staden och dels för att inkludera och ge ansvaret  för identifieringen av alkoholproblem till sjukhuspersonalen.

– Om vi fanns på avdelningen så hade vi väldigt lätt fått ansvaret för allt som har med rus att göra och då hade personalen inte lärt sig lika mycket om identifiering av riskbruk. Det ska vara ett tudelat ansvar, som kan öka kompetensen hos hela personalen, säger Tvedt.

Modellen sprider sig i Norge

Stavangers modell med ruskonsulenter anses vara ett lyckat sätt att nå personer med ett dolt riskbruk av alkohol och har hjälpt sjukhuspersonalen att ta upp alkoholfrågan med patienter.

Sedan 2013 har flera norska sjukhus börjat fokusera på alkoholbruk hos patienter på somatiska sjukhus. Ruskonsulenterna från de olika sjukhusen träffas två gånger om året för att utbyta erfarenheter.

Julius von Wright 
redaktör popNAD

Senast uppdaterad

2017-11-22

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet