Större fokus på individens friheter i finsk alkoholdebatt

Finlands nya alkohollag formas som bäst av tre oeniga regeringspartier. Kari Paaso från social- och hälsovårdsministeriet berättar om varför lagen måste förnyas, om styrningen av Alko och om hur den politiska debatten har förändrats genom åren.

Finlands alkoholpolitik har fått en betydligt mindre roll i Juha Sipiläs (C) regeringsprogram jämfört med Jyrki Katainens (Saml.) från 2011. Det nuvarande programmet nämner inga alkoholpolitiska linjedragningar förutom skatter, medan Katainens program presenterade detaljerade alkoholpolitiska mål, som alkoholreklamlagen och att Alkos position under social- och hälsovårdsministeriet inte förändras.

Regeringsprogrammet är så kallat strategiskt, det vill säga det lämnar mycket utrymme för tolkning. Katainens regering misslyckades få igenom en ny alkohollag och Stubbs regering rörde inte frågan. Nu är det Sipiläs tur. Kari Paaso, direktör på social- och hälsovårdsministeriet, säger att det finns två orsaker varför lagen tas upp nu. Dels är det en del av regeringens så kallade normtalko, det vill säga att minska på byråkratin, och dels är det en grundlagsfråga.

– Det är nödvändigt att få en ny lag. Den nuvarande alkohollagen från 1994 har 15 förordningar och grundlagen säger att begränsningar på rättigheter måste stå i lagen, inte i förordningar, säger Paaso.

Paaso medger att det finns normer i alkohollagen som är onödiga, men att de flesta gäller serveringstillstånden. Då det kommer till andra frågor, som försäljning av starköl i matbutiker, är Paaso mer osäker på vilka de goda effekterna skulle vara.

 

Läs mer: Den nya alkohollagen delar regeringen


Historiskt har lagförändringar haft en väldigt stor effekt på konsumtionen. Liberaliseringar av politiken har ofta efterföljts av ökad konsumtion och ökade alkoholskador. Skattesänkningen i Finland 2004 är det senaste exemplet (se bilden), då skrumplever ökade med 50 procent under två år.

 


(Klicka på bilden för att förstora)

 

Försäljningstiderna för alkohol i matbutiker har diskuterats inför lagförslaget. Centern vill hålla kvar de tider som gäller nu, det vill säga att matbutiker endast får sälja mellan klockan 9 och 21, medan Sannfinländarna vill utöka försäljningstiden till 7–23.

 

Läs mer: Slapp journalistik låter industrin komma billigt undan


Paaso säger att försäljningstiderna för alkohol i praktiken har liberaliserats genom att matbutikernas öppethållningstider liberaliserades i början av året. Det har betytt att fler butiker är öppna efter 18 på lördag och söndag och att tillgången till alkohol därmed har ökat.

Alkos ägarstyrning inte självklar

Alkoholmonopolet Alkos plats inom social- och hälsovårdsministeriet försäkrades i Katainens regeringsprogram 2011. Alkos plats under substansministeriet har setts som självklart eftersom monopolet har ansetts vara ett alkoholpolitiskt verktyg, men nu är Alkos plats inte lika självklar. Röster har tidigare höjts om att flytta Alko till statsrådets kansli. Paaso säger att Alkos självklara plats är i social- och hälsovårdsministeriet.

– Vem som har ägarstyrningen är viktig för bolagens verksamhet. Bolag som spelar en speciell funktion borde vara under substansministerierna, säger Paaso.

Under Katainens regering var social- och hälsovårdsministeriet fem före att leverera en ny alkohollag, men förslaget föll före målstrecket.

Har diskussionen sett annorlunda ut nu jämfört med då lagen diskuterades senast? 

– Jag har för mig att tyngdpunkten nu ligger lite mera på den individuella friheten. Det finns en konstig idé om att större tillgång till alkohol gör oss till européer. Men den alkoholpolitiska diskussionen borde inte få basera sig på känsloargument, säger Paaso.

Julius von Wright,
redaktör popNAD

Publicerad 1.3.2016

Senast uppdaterad

2017-09-18

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet