När festen flyttar inomhus

Då Birgitta Ander gick ut på stadens gator för att hitta minderåriga drickare märkte hon att de inte längre drack där de brukade. Det verkade som om ungdomarna hade flyttat sitt drickande inomhus, bakom väggar och dörrar. Ander berättar om platsens och festens betydelse för unga.

Birgitta Ander arbetade tidigare som socialarbetare i Jönköping. Hon började undervisa vid Socionomutbildningen vid Högskolan i Jönköping och beslöt utgående från sina erfarenheter att skriva sin doktorsavhandling om ungdomars berusningsdrickande och platsens betydelse.

─ Jag ville titta närmare på platsens roll för unga som dricker, men märkte att de försvunnit från platser de brukade dricka på då jag arbetade med uppsökande arbete, säger Ander som efter kontakt med ungdomsarbetare på regional och nationell nivå insåg att de hade flyttat från de offentliga platserna till hemmen.

 

Om vi enbart pratar om missbruk och risker så tycker de unga inte att vi pratar om samma sak som de upplever. Kan vi vuxna inte förstå det så kan vi inte heller få trovärdiga samtal om alkohol

 

Väggarna och dörren betyder en hel del för de unga drickarna. De ger ungdomarna en känsla av säkerhet och kontroll över sitt okontrollerade beteende.

─ De flesta jag har intervjuat har bara erfarenhet av att dricka hemma. De är rädda för att bli sedda fulla ute på staden, vilket inte bara verkar gälla på småorter utan också i större städer. De har lättare att bestämma vem som inte får delta i festen och tar på så sätt kontroll, säger Ander.

Att festa hemma spelar också en praktisk roll då de unga stordrickarna inte behöver släpa med sig alkoholen. Att dela ett flak öl är inte ovanligt och kan bli tungt att bära med sig under kvällen.

Birgitta Ander skriver sin
doktorsavhandling om
platsens betydelse för ung-
domars berusningsdrickande.
(Foto: privat)

Då de ungas fester flyttar inomhus blir insynen också en annan. Socialarbetare, fältsekreterare och andra ungdomsarbetare får inte längre en lika god insyn i ungas drickande och detta kan förändra det förebyggande arbetet, konstaterar Ander. Bytet av arena sätter föräldrarna i en ny position, då det är de som i första hand har insyn i vad som sker i hemmet.

Festens betydelse

Då Ander presenterar sin forskning på Nordic Alcohol and Drug Researcher’s Assembly i Stockholm i augusti utmärker hon sig i sättet hon talar om ungas drickande. Hon använder ofta positivt laddade ord, som att festa och ha roligt, då hon beskriver hur de unga ser på sitt berusningsdrickande. Under en tidigare forskarkonferens har hon till och med fått frågan om hon är medveten om att drickande kan vara farligt.

─ Ungdomarna förknippar alkohol med mycket roligt men de upplever också negativa konsekvenser, som till exempel vid att spy. Om vi enbart pratar om missbruk och risker så tycker de unga inte att vi pratar om samma sak som de upplever. Kan vi vuxna inte förstå det så kan vi inte heller få trovärdiga samtal om alkohol. De unga ser drickande som ett viktigt avbrott i vardagen, säger Ander.

Ander säger att hennes bakgrund som socialarbetare färgar hennes förståelse för de unga i studien, på gott och ont, men efterlyser en mer praktiskt förankrad alkoholforskning.

─ Jag saknar ibland socialarbetarperspektivet i forskningen som görs, säger Ander.  Det är viktigt att det finns olika sorters perspektiv inom forskningen.

 

Julius von Wright
Redaktör, popNAD

(Publicerad 13.10.2014)

Senast uppdaterad

2017-11-22

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet