Litar svenskar på myndigheters riskinformation?

Floden av information om risker med substanser anses av en del forskning förlama människor snarare än att ge dem underlag för rationella beslut. Mats Ekendahl och Patrik Karlsson har studerat svenskars inställning till myndigheters riskinformation.

Idag anses det självklart att myndigheterna ska informera medborgarna om de konsekvenser som är förenade med olika beteenden. De ska få veta riskerna med olika livsval, som att vara stillasittande, utsätta sig för solens strålar eller använda alkohol, kaffe, tobak och andra substanser.

Mindre känt är hur medborgarna själva ser på information om olika risker, särskilt när det gäller alkohol och tobak. Forskningsfrågorna i vår studie kretsar kring i vilken mån svenskar litar på myndigheternas riskinformation om alkohol, cigaretter och snus. Hur ser svenskar på mängden information som finns tillgänglig och anser de informationen från olika källor (tv-nyheter, tidningsartiklar, informationskampanjer, internet, m.m.) vara samstämmig eller inte?

 

svenskar tycks tro på den information de får från myndigheter och att inget tyder på att de får för lite...

 

Vår tanke med projektet har varit att kasta ljus på frågan om svenskar anser att de drunknar i information om hur de ska leva. Detta fenomen, så kallad information overload, är internationellt välkänt och pekar mot att den stora mängd riskinformation som väller fram gör den moderna människan förvirrad och handlingsförlamad snarare än motsatsen.

Hög tillit till myndigheter

Våra resultat visade att mer än 8 av 10 litade (ganska mycket eller helt och hållet) på den riskinformation som myndigheterna förmedlar om cigaretter, snus och alkohol. Tilltron var dock något högre för cigaretter, följt av alkohol och snus. Resultaten visar att det finns svagt stöd för information overload när det gäller myndighetsinformation kring risker med alkohol och tobak i Sverige. Bara var tionde hävdade att de fått för mycket information från myndigheterna medan majoriteten upplevde att de fått lagom mycket. När respondenterna uppskattade i vilken utsträckning riskinformationen från olika källor är motsägelsefull eller inte framträdde tydliga skillnader mellan cigaretter, snus och alkohol. Informationen sågs som mer motsägelsefull för alkohol (56 %) följt av snus (48 %) och cigaretter (37 %).

Män misstror mer än kvinnor

När vi studerade samband mellan olika egenskaper hos respondenterna och hur de bedömde riskinformationen framträdde ett komplext mönster. Även om vissa trender var tydliga – männen misstrodde i större utsträckning myndighetsinformationen än kvinnorna – pekade sambanden i vissa fall i olika riktningar för de olika substanserna. Medan lågutbildade personer i högre grad än högutbildade ansåg att informationen från olika källor var motsägelsefull för cigaretter och snus, var sambandet det omvända för alkohol (även om detta inte var statistiskt säkerställt). Vidare tyckte snusanvändarna i större utsträckning än icke-användarna att snusinformationen var motsägelsefull.

Studien ska ses som ett första försök att fånga svenskars tilltro till riskinformation kring lagliga substanser. Även om vårt material har sina begränsningar kan vi försiktigt dra slutsatsen att svenskar tycks tro på den information de får från myndigheter och att inget tyder på att de får för lite. Det verkar också som att riskinformationen för olika substanser bedöms olika, och att människor är mer eller mindre kritiska beroende på många faktorer. Alltifrån sociodemografiska egenskaper till personliga erfarenheter kan spela roll.

Mats Ekendahl & Patrik Karlsson
Insitutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

Publicerad 30.9.2015

Senast uppdaterad

2017-11-22

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet