Den nya alkoholreklamlagen: Tiden rinner ut

I dagarna måste de finska regeringspartierna förhandla klart förslaget om en ny alkoholreklamlag om riksdagen ska hinna behandla en proposition under våren. Förslaget från tjänstemännen har inte gått obemärkt förbi och har skapat sprickor inom regeringen. På ministeriet tror man på en kompromiss – eller inget alls.

Förbud mot all alkoholreklam utomhus. Förbud mot reklam som ger positiva föreställningar av alkohol. Förbud mot reklam på tv eller radio innan kl. 23.00 på kvällen.

Förslaget om ny alkoholreklamlag, förberett av tjänstemän på social- och hälsovårdsministeriet, blåste upp en debatt i Finland under 2012. Marknadsintressen ställdes mot folkhälsoorganisationer i en debatt som inte bara fyllde riksdagsrum och insändarspalter, utan även stadsbilden i form av reklamkampanjer och öppna brev. Även regeringen splittrades i frågan. Samlingspartiet beskyllde socialdemokraterna för att ta upp ärenden utanför regeringsprogrammet.

Kari Paaso, tjänsteman på social- och hälsovårdsministeriet, var med och utarbetade förslaget. Han tror att sändningstiderna för alkoholreklam på tv och radio är lätta att komma överens om, men att de andra delarna i förslaget är svårare.  Den stora frågan i förhandlingarna mellan regeringspartierna berör reklamen som ger positiva föreställningar.

– Det har blivit klart att Samlingspartiet inte vill ha en sådan lag. Det som nu måste ske är en kompromiss mellan parterna om hela paketet, säger Paaso.

Alkoholreklamen – en partifråga

En förnyelse av alkoholreklamlagen var på tapeten redan 2009 på begäran av riksdagen. Straffparagraferna i alkohollagen föreslogs bli en del av strafflagen, men snabbt insåg man i lagutskottet att texten om alkoholreklam var svårförståelig och behövde omarbetas. Uppgiften landade på omsorgsminister Paula Risikkos (Samlingspartiet) bord. Den arbetsgrupp som Risikko sammankallade röstade för att så kallad imageskapande reklam inte skulle förbjudas, utan föreslog att lagen klarare skulle definiera reklam som riktas till unga. Det andra stora regeringspartiet Centern vägrade att acceptera förslaget och ingen kompromiss hittades trots diskussioner. 

Efter riksdagsvalet 2011 fick Finland en ny koalitionsregering. Centern förpassades till oppositionen och bland andra socialdemokraterna tog plats i samlingspartiets regering. Under regeringsförhandlingarna diskuterades frågan om alkoholreklamlagen mycket utförligt, beskriver Paaso. I det nya regeringsprogrammet nämns alkoholreklamen i ett stycke:

Reklam för alkohol begränsas genom att förbjuda reklam som riktar sig till barn och unga samt reklam där det ges en bild av att alkohol har en positiv in verkan på den sociala och sexuella framgången.

Det här stycket användes som motivering av ministeriet då det presenterade sitt förslag. Förslaget skapade inte bara sprickor mellan partierna, utan också inom partierna. Röster inom socialdemokraterna har kriserat den egna omsorgsministern Maria Guzenina-Richardson för att driva ”politiskt orealistiska” förändringar, medan hon delvis också har fått stöd bland samlingspartister som även stödde riksdagens initiativ 2009.

Remissrundan bjöd inte på många överraskningar. Alkoholindustrin och reklamintressen sade nej och betonade upplysning framom förbud och att regeringen inte skulle undervärdera ungas förmåga att tolka reklam. Folkhälsoorganisationerna och övervakningsmyndigheterna gav tummen upp och förespråkade till och med ännu strängare lagar. Sedan dess har det varit ett dödläge, säger Paaso.

Industrins lobbyverksamhet har ökat

Då det kommer till drog- och tobaksfrågor är de finska partierna ofta samstämmiga, men i frågan om alkohol är situationen en annan. Förslaget om ny alkoholreklamlag har bollats runt sedan det först togs upp för ungefär fyra år sedan. Paaso säger att den här lagen har varit exceptionellt svår att behandla på grund av att dess omfattning – det är sällan någon törs föreslå en så vågad lag.
Paaso ser två aspekter som förändrat arbetet kring alkoholfrågor i Finland sedan intåget i EU 1995. Samtidigt som industrin har blivit starkare, så har finländarna blivit positivare till en restriktiv politik.

– Den stora förändringen har varit att industrin har blivit väldigt aktiv. Industrin har själva liknande organisationer som medborgarorganisationer, de bjuds allt oftare med i folkhälsogrupper, lobbyverksamheten har blivit intensivare och de har ju självklart direkta kontaker till partier. Men samtidig har finländarnas attityder mot en restriktiv politik blivit positivare, så människor tycks förstå varför vi är så eländiga, säger Paaso.

Beroende på vilka förändringar som kommer efter diskussionerna inom regeringen om det nya förslaget så kommer det att ta en tid innan ministeriet har en proposition för riksdagen. Paaso vågar inte hoppas på att riksdagen hinner behandla frågan under våren som först utlovades men säger att om det finns ett lagförslag så behandlas det på hösten. Den stora reformen av alkohollagen i Finland är på kommande 2014 och Guzenina-Richardson har önskat att alkoholreklamlagen skulle behandlas utanför den reformen, så tiden är knapp.

Julius von Wright

 

 

Senast uppdaterad

2017-09-18

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet