Beroende blir problem då andra påverkas

Uppfattningen av problematiskt ätande, spelande och drickande skiljer sig mellan finska och franska socialarbetare. Finska socialarbetare anser sig inte ha rätt att ingripa i en persons beteende om det inte påverkar andra än personen i fråga. De franska kollegorna sätter oftare personen med beroendet i centrum.

Vår bakgrund och kultur sitter som glasögon på näsan. Genom dem förstår och uppfattar vi händelser och fenomen och de påverkar hur vi reagerar på dem. Michael Egerer har jämfört hur franska och finska socialarbetare uppfattar situationer kopplade till problematiskt drickande, ätande och spelande. Egerers resultat bygger på diskussioner kring filmklipp som illustrerar konsumtion med problematiska inslag.

Ett samhälle som förskjuter eller en mänsklig svaghet?

I sina diskussioner ger de finska socialarbetarna bilden av ett individualistiskt samhälle där individen lämnas vind för våg utan hjälp. De ser samhället som roten till beroendet samtidigt som detta samma samhälle inte kan ta ansvar för de som förskjuts. De uppfattar problematiskt spelande och drickande som individens sätt att hantera problem på fel sätt och så länge de ser denna funktion i beteendet så uttrycker de ändå en viss förståelse för det.

Eftersom ansvaret för lösningen på problemet har förskjutits till individen anser de finska socialarbetarna att de inte har rätt att ingripa i en persons beteende om det inte påverkar andra i hans omgivning. Det är denna omgivning som fångar de finska socialarbetarnas uppmärksamhet i filmklippen. De diskuterar barnen som drabbas av faderns drickande eller mammans ätande. De diskuterar skyldigheter gentemot familjen som försummas då pengarna spelas bort. Det är här de definierar problemet och rättfärdigar en insats.

De franska socialarbetarna ser roten till beroende i en inre svaghet hos individen. De ser problematiskt drickande som en sjukdom eller svaghet som ligger i människans inre. Att ta till flaskan är ett sätt att hantera ett problem, men orsaken ligger i bristen på vilja och därför ser de franska socialarbetarna främst att deras insats ska riktas till personen med beroendet.

I motsats till sina finska kollegor ser de franska socialarbetarna däremot inte spelande som ett sätt att hantera problem. Orsaken till spelproblem ligger i mediebilden av spelande som glamoröst och njutfullt. De förstår njutningen som spelaren får, men kritiserar den lätta tillgängligheten till spel. I denna fråga delar de sina nordiska kollegors åsikt om behovet av starka statliga restriktioner. Däremot ser de inte nödvändigtvis sig själva som en del av lösningen på problematiskt spelande.

Mat inte ett socialt problem

Både franska och finska socialarbetare delar långt samma åsikter om problematiskt ätande. Det är oacceptabelt när skyldigheter gentemot familjen försummas, men det uppfattas inte höra till socialarbetarens uppgifter. De ser ingen skyldighet att vårda någon med problematiskt ätande, utan det är upp till personen i fråga att själv lösa sitt problem.

Den maktlösa välfärdsstaten

De finska socialarbetarna fokuserar i alla tre typer av beroende på hur andra än konsumenten påverkas. De ser försummelser gentemot familjen som en huvudindikator på ett problematiskt uppförande och betraktar beteendet som ett sätt att hantera problem som orsakas av samhället. Samtidigt som samhället förskjuter människan har välfärdsstaten inte längre någon makt att påverka. Alla är ansvariga för sitt eget öde och ingen får ingripa om inte en tredje part påverkas.

 

Julius von Wright


 

Senast uppdaterad

2017-09-18

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet