Alkohol som alibi för våldtäkt?

I medierna tenderar våldtäkter utförda av vita svenska män att förklaras med alkohol. Drycken förvandlar familjefadern till ett monster som begår våldtäkter och när berusningen är över fortsätter det vanliga livet. Mona Livholts skriver om hur alkoholen porträtteras som en orsak till Hagamannens våldtäkter i Umeå.

Frågan som utgör rubriken för denna text kan förefalla konspiratorisk.  Om alkohol används som alibi för våldtäkt - vem har i så fall makt att skapa ett sådant alibi? Vad skulle syftet vara och vilka blir konsekvenserna? I antologin Samhället, alkoholen och drogerna. Politik, konstruktioner, dilemman publicerar jag en studie av alkoholens roll i svensk dagspress i ett fall av våldtäkt med den så kallade Hagamannen i Umeå stad 1998-2005.  Studien visar att journalistisk berättelsedramaturgi effektfullt framställer alkohol som förvandlingsdryck och att den fyller en funktion för bilden av Sverige som jämställt.


... berusning kan innebära att en våldshandling ses som mindre allvarlig både av den som begår den och omgivningen.

Tidigare forskning om våldtäktsfall i svenska medier visar att våldtäkter som begås av män med utländsk bakgrund främst förklaras med kultur, medan de fall där våldtäktsmannen beskrivs som en vanlig svensk man förklaras med alkohol eller psykisk sjukdom. Min kritiska granskning av fallet Hagamannen visar hur alkohol som förvandlingsdryck iscensätter kulturella och sociala betydelser av manlighet och svenskhet, normalitet och avvikelse.  Det är en storyline som handlar om att en ” vanlig man”, en familjefar i ett lokalsamhälle utanför Umeå förvandlas till ett monster som våldtar kvinnor i Umeå stad nattetid. Våldtäkterna genomförs efter firmafester och när han nyktrar till återvänder han hem och lever ett normalt liv.


... medieberättelsen om alkohol i fallet Hagamannen skapar en tolerans för mäns våld mot kvinnor vid berusning och verkar vara förbehållna svenska vita män.


Alkohol som orsak

Relationen mellan genus, våld och våldtäkt är komplicerad, men har framförallt sin grund i maktrelationer. Det finns inte någon entydig relation mellan alkohol och mäns våld mot kvinnor, utan det handlar snarare om synen på alkohol som orsak. Forskare som Kalle Tryggvesson har visat att berusning kan innebära att en våldshandling ses som mindre allvarlig både av den som begår den och omgivningen.  När berusningen försvinner kan den som begått våldshandlingen anses vara normal igen. I mitt material intygar Hagamannen, hans manliga kollegor och andra vittnen alkoholens förvandlande egenskaper och dagspressen framställer våldtäkterna som en gåta.

Min analys visar en praktik av det Jukka Törrönen kallar ”heroisk berusning”: ett planerat kollektivt manligt råsupande. Jag visar också exempel på att medieberättelsen om alkohol i fallet Hagamannen skapar en tolerans för mäns våld mot kvinnor vid berusning och verkar vara förbehållna svenska vita män. I fallet Hagamannen skapar det journalistiska författarskapet en avvikelseberättelse om den svenska nationen, där alkohol urskiljer Hagamannen från andra svenska män utan att den svenska kulturen blir aktuell som förklaring.

I studien, liksom i tidigare studier av detta fall, arbetar jag utifrån ett reflexivt vetenskapligt arbetssätt. Något som gjorde ett överraskande starkt intryck på mig under arbetet med denna studie var insikten om den iscensättning som alkohol möjliggör både i form, färg och bild – och vilka utmaningar forskare står inför metodologiskt inom detta fält. Min förhoppning är att min studie kan bidra till diskussion kring den makt som ligger i produktionen av komplicerade, motsägelsefulla, skiftande och emotionellt starka medieberättelser och behovet av nya vetenskapliga arbetssätt som skapar utrymme för ny kunskap om denna komplexitet.

 

Mona Livholts, docent i socialt arbete vid Mittuniversitetet och koordinator för det tvärvetenskapliga forskningsnätverket R.A.W. (The Network for Reflexive Academic Writing Methodologies).

Denna artikel baserar sig på Livholts kapitel 'Alkohol som alibi? Svenska mediers berättelser om våldtäkt i fallet ”Hagamannen”' från antologin Samhället, alkoholen och drogerna. Politik, konstruktioner, dilemman (red. Jessica Storbjörk).

Publicerad 18.3.2013


 

 

Senast uppdaterad

2017-11-22

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet