Alkohol och droger nedprioriteras i krisernas Europa

De ekonomiska kriserna i Grekland, Ungern och Island har satt sina spår i ländernas alkohol- och drogpolitik. Ungern har börjat tillåta hembränning, medan Island har höjt alkoholskatten. Gemensamt för alla tre länder är att de skär ner på behandling och forskning.

Under de senaste åtta åren har ett stort antal europeiska länder upplevt någon form av dramatisk ekonomisk kris. I många fall har kriserna också lett till radikala förändringar av den politiska kartan.

I det senaste numret av Nordic Studies on Alcohol and Drugs beskriver forskare från Grekland, Island och Ungern hur den ekonomiska krisen har påverkat alkohol- och drogfrågorna i länderna. Hildigunnur Ólafsdóttir, Zsuzsanna Elekes och Anna Tsiboukli noterar att totalkonsumtionen av alkohol har sjunkit, främst på grund av minskad köpkraft. Däremot påpekar både Ólafsdóttir och Tsiboukli att alkoholrelaterade skador i utsatta grupper i Island och Grekland möjligen har ökat.

Det är svårare att uppskatta förändringar i bruket av narkotika. Det finns tecken på att det svåra ekonomiska läget formar nya mönster och trender. I Island tycks recessionen ha ökat användningen av cannabis och minskat bruket av tyngre droger. I både Ungern och Grekland verkar konsumtionen av nya och billiga psykoaktiva droger ha ökat. I Grekland har särskilt ”shisha”, det så kallade fattigmanskokainet eller krisdrogen, fått mycket uppmärksamhet.

 

Gemensamt för alla tre länder är dock att de har skurit ner på behandling och forskning, som redan innan krisen var knappa i Grekland och Ungern.

 

Alkohol- och drogpolitiska traditioner verkar ha en betydelse för de nationella reaktionerna. I Island höjdes alkoholskatten vid krisen som ett sätt att öka statens intäkter. Landet har överlag hållit fast vid den nordiska alkoholpolitiken genom krisåren. I Ungern däremot valde det regerande högerpartiet FIDESZ en annan väg och legaliserade hembränning av alkohol 2010, inte av ekonomiska utan snarare av politiska skäl för att öka regeringens popularitet. Varken Grekland eller Ungern har en historia av strikt alkoholpolitik, och höjda alkoholskatter skulle i dessa länder ses som mycket radikala åtgärder. Den ungerska regeringen har också upphävt lagar som lindrade straffen för narkotikabrott utförda av personer med missbruksproblem. I Grekland infördes flera kontrollmekanismer för narkotikabrukare år 2012, såsom obligatoriska HIV-tester och publicering av namn och bild av prostituerade med missbruksproblem. I krisens kölvatten skärptes alltså reaktionerna mot narkotikabrukare i dessa länder.

I Island, som en kontrast, har ett ökat fokus på ekonomisk brottslighet gjort att drogrelaterad brottslighet har nedprioriterats. Det har betytt ett ökat utrymme för skadereducerande åtgärder i den nationella narkotikapolitiken.

Gemensamt för alla tre länder är dock att de har skurit ner på behandling och forskning, som redan innan krisen var knappa i Grekland och Ungern. Det finns alltså allt mindre kunskap om de alkohol- och drogrelaterade problemen, vilket i sin tur kan minska problemens politiska tyngd, även efter att länderna har återhämtat sig.

 

Kerstin Stenius
Chefredaktör, Nordic Studies on Alcohol and Drugs och www.popNAD.com 

Texten har tidigare publicerats på engelska som ledare för Nordic Studies on Alcohol and Drugs 3/2015.

Publicerad 1.9.2015

Senast uppdaterad

2017-09-18

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet